Recension ur Dagens Nyheter nederst på sidan.

PRESENTATION AV Gallerian
Tjeckiska originalets titel är Pasáž (1974). Karel Pecka hade egen dyrköpt erfarenhet av arbete i den tjeckoslovakiska stalinistregimens arbetsläger. Efter ockupationen 1968 hade han publiceringsförbud fram till sammetsrevolutionen 1989. Tidigare har endast några prosastycken av honom publicerats på svenska. Nu kommer hans Gallerian, den spännande romanen om den lilla människans irrande i en bisarr Kafkavärld, om livet i gårdagens Tjeckoslovakien, eller varför inte om livet över huvud taget? Huvudpersonen Antonín Tvrz har almanackan full av plikter och måsten. En dag går han in i Lucernapassagen i Prag - en galleria med många affärer - för att uträtta ett ärende, men av olika anledningar dröjer han kvar där inne, trots alla plikter som väntar...

Denna kortroman har filmatiserats av Juraj Herz 1997. Några av Peckas böcker har givits ut på franska.

Baksidestext:

Karel Pecka försätter läsaren i en Kafka-värld där detaljerna är gripbara och realistiska, men helheten kusligt undanglidande. Vi får följa Antonín Tvrz, som kommer att tillbringa en tid i en galleria - ett mikrokosmos - och hur han där försöker förverkliga sina frihetsdrömmar. Med träffsäker drastisk saklighet går Pecka till angrepp mot samhällets krav och begränsningar.
En mångtydig, oavlåtligt spännande liten bok.

Kafkavärld utan symbolik.
(Dagens Nyheter 17/3-2001)
En munter berättelse om uppgivelse.

Litteratur
Karel Pecka
Gallerian
(Pasáž)
Övers. Tomas Örn
Bokförlaget perenn

FÖR MÅNGA AV förra seklets tjeckiska författare blev tillvaron en Kafkavärld utan minsta symbolik. Två diktaturer, först den nazistiska och sedan den kommunistiska, skapade en oförutsägbar byråkrati och tvingade medborgarna att leva med sanningen dold i lögnen. Därav följde dubbelmoral och tragedier men också en konstnärlig stimulans som friheten inte alltid håller vid liv med samma kraft.

Karel Pecka (1927-1997) tillbringade många unga år i fängelse som politisk fånge. I slutet av fyrtiotalet gav han ut en kulturtidskrift som var alltför otaktisk, försökte fly ur landet men fångades och dömdes till elva års fängelse för landsförräderi. Under sextiotalet publicerade han flera fängelseskildringar. Men när ryssarna krossade den så kallade Pragvåren i augusti 1968 blev han hänvisad till att ge ut sina böcker illegalt i Tjeckoslovakien eller på exilförlaget 68 Publishers i Toronto.

Pecka skrev under Charta77-manifestet och hamnade i samma utsatta situation som Vaclav Havel, Ludvík Vaculík, Alexandr Kliment och Ivan Klíma.

DEN KORTA ROMANEN "Gallerian", som nu finns i en frisk och rörlig översättning av Tomas Örn, skrevs i början på 70-talet och återspeglar den mentala labyrint som det tjeckiska samhället förvandlats till. Här ges karaktäristiskt motstridiga besked av människor som företräder makt eller maktlöshet, en attityd som jag avlägset kan känna igen från mitt eget besök i Prag våren 1968.

Sociologen Antonín Tvrz forskar i människors fritidsvanor. Privat befinner han sig i ett oengagerat uppbrott och inte heller arbetet tycks tillfredsställande.En dag går han in i en galleria i Waclawplatsen och blir kvar, lockad av dess labyrinter. Människor han möter bemöter honom vänligt och erbjuder honom tillfälliga jobb, men han kan inte bedöma om de är pålitliga eller opålitliga, troligen bådadera. Utanför gallerian demonstrerar "De rena", en organisation som består antingen av revolutionärer som protesterar mot korruption och laglöshet eller av något slags etiska fundamentalister som skrämmer med sin nitkärhet.

TONEN I PECKAS roman är lätt och rörlig. Den tycks skriven i ett rätt gott humör där den underliggande ångesten göms inuti huvudpersonens karaktär och hans till synes frivilliga val att lämna den större buren - samhället utanför - för den mindre som utgörs av gallerian. Där finns affärer, biograf och barer, teatrar, gym och hemlighetsfulla tekniska utrymmen, människor som söker hans sällskap.

Läsningen av "Gallerian" har en stark efterklang. Romanen är en egendomligt munter berättelse om uppgivelse. För det mest skrämmande i skildringen av fritidsforskaren Tvrz är att ett ogenomträngligt samhälles förtryck hos honom har internaliserats och gjort honom till en människa som handlar mot sina egna intressen tills självdestruktionen är fullbordad.

Lars-Olof Franzén