Av Per Nilson

Läs mer om Jiří Weil under "Förlagets titlar/Liv med en stjärna"

Presentation av Mendelssohn på taket
Denna roman, som har en dokumentär prägel, kom ut postumt 1960 - Jiří Weil dog 1959. Utgivningen försenades på grund av censuren. Förlaget hade redan lämnat över manuskriptet till tryckeriet när censuren ingrep. Censuren vände sig mot att den antifascistiska kampen inte betonades tillräckligt. Man kritiserade också den icke-konkreta benämningen av saker och ting (jämför Liv med en stjärna där orden tysk eller nazist inte nämns en enda gång). Dessutom var man inte nöjd med beskrivningen av Sovjetarméns roll. För att få boken utgiven tvingades Weil att göra en hel del förändringar. Han fick alltså se sin konstnärliga frihet beskuren. Det är i ljuset av detta som litteraturvetaren Jiří Opelíks värdering av romanen ska ses. Han skattade första halvan av romanen högt, men menade att intrigen inte riktigt hängde samman i den andra halvan.

Romanen handlar om SS-män, om riksprotektor Heydrich, om motståndsmän, om judiska män, kvinnor och barn i Prag.
Romanen inleds med att två tjeckiska anställda vid magistratet ska ta ner statyn av den judiske kompositören Mendelssohn från taket på Rudolfinum, ett fint konserthus i Prag. Statyerna är inte försedda med namn, så de vet inte vilken staty som föreställer Mendelssohn. Deras överordnade, SS-aspiranten Schlesinger, är trängd för inte heller han kan känna igen den tysk-judiske kompositören. Och Schlesingers överordnade är inte särskilt lugna de heller, för ordern kommer från allra högsta ort: Heydrich. Men plötsligt får Schlesinger en idé. Han minns undervisningen i raslära och beordrar därför de två tjeckerna att ta ner den staty som har den största näsan. I sista stund, när statyn redan vacklar, ser Schlesinger till sin fasa att det är en annan tysk kompositör - nazisternas favorit - som är på väg ner.

Rudolfinum i Prag

Denna historia har ägt rum i verkligheten. Många av de händelser som finns beskrivna i Liv med en stjärna och Mendelssohn på taket har inträffat i verkligheten.

Om romanen skrev Frankfurter Allgemeine Zeitung:
"Jiří Weils Pragroman är en studie i hur det är att leva under en totalitär makt. Det handlar om underkastelse, opportunism, mod och mänsklighet. Här heroiseras inte motståndet, och offren förhärligas inte... Det är dags att återupptäcka och hedra denne älskvärde och omutlige författare."

Här ses några av kompositörerna som pryder dess tak