Liv med en stjärna

bok.jpg
Jiří Weil
Inbunden
243 s
Från tjeckiskan av Per Nilson
Förlagspris: 
77 kr
Utgivningsår: 
1998
ISBN: 
91-630-6964-4
Denna roman om en judisk man i det av tyskarna ockuperade Prag har lovordats i både svensk och internationell press. "Storartad roman om livet i nazitidens Prag" (Lennart Bromander, Arbetet Nyheterna); "Det är centraleuropeisk litteratur när den är som bäst: på en gång allvarlig, ironisk, absurd och tröstande." (Torsten Kälvemark, Aftonbladet)

Av Per Nilson

Denna artikels innehåll:
Författarporträtt: Jiří Weil
Presentation av Liv med en stjärna
Pressröster om Liv med en stjärna och Life with a Star
"How did we miss these? Part 2" (Hur kunde vi missa de här? Del 2): Siri Hustvedt om Life with a Star i Observer

Författarporträtt: Jiří Weil
Jiří Weil (1900-59) är en av Tjeckoslovakiens främsta 1900-talsförfattare. Med Liv med en stjärna introduceras han på svenska. En tjeckisk tidskrift publicerade 1999 en lista över de 100 bästa tjeckiska prosaverken under 1900-talet. Liv med en stjärna kom på femtonde plats. Efter studentexamen studerade Weil slavistik och litteraturvetenskap vid Karlsuniversitetet i Prag. 1921 blev han medlem i det kommunistiska ungdomsförbundet. Under åren 1922-31 var han anställd vid den sovjetiska beskickningen i Prag och där lärde han känna den kände lingvisten Roman Jakobson. Han kom också i kontakt med sovjetiska avantgardistiska tidskrifter. 1928 doktorerade han på en avhandling om Gogol och den engelska 1700-talsromanen. Weils litterära intresse riktade sig i hög grad mot Sovjetunionen. Han var en av de första som översatte Pasternak och Majakovskij. Han översatte en rad sovjetryska författare och diktare. 1924 gav han ut Ruská revoluční literatura (Den ryska revolutionära litteraturen).

Weil hade stor betydelse för den tjeckiska kulturen som kännare och introduktör av sovjetisk litteratur och poesi. Han besökte Sovjet flera gånger och mellan 1933 och 1935 arbetade han som översättare vid den tjeckoslovakiska sektionen av Komintern i Moskva. Han översatte bl a skrifter av Lenin och Stalin. Weil fick uppleva att den sovjetryska verkligheten såg ut på ett sätt och att den beskrevs på ett annat av dem som hade makten. Weil hamnade i onåd. Han anklagades för att vara borgerlig. Alla detaljer är inte kända, men innehållet i de brev som Weil skickade hem till Tjeckoslovakien torde ha spelat en roll. I dessa klagade han bl a på att han saknade gott kaffe. Livsvillkoren i Sovjet var svåra och utlänningarna tvingades leva isolerade från befolkningen. Weil utsattes för partiets granskning, men tack vare insatser från tjeckiska kollegor blev bestraffningen mildare än vad den annars kunde ha blivit. Weil skickades på omskolning till Alma-Ata, inte långt från den kinesiska gränsen. Han hjälpte till vid byggandet av en fabrik för bearbetning av kopparmalm. Han arbetade också som reporter i ett straffläger. Efter ett halvår fick han återvända till Tjeckoslovakien.

1937 kom två böcker ut: Češi stavějí v zemi pětiletek (Tjecker bygger i femårsplanernas land) samt Moskva - Hranice (Från Moskva till gränsen), som skildrar det hårdnande stalinistiska förtrycket i Sovjet. Första delen handlar om ett tjeckiskt par som lever i Moskva. Mannen arbetar som ingenjör. Kvinnan heter Ri och den första delen av romanen bär också hennes namn (boken består av tre delar). Ri och hennes man är inte helt fiktiva; Weil hade två människor ur verkliga livet i tankarna när han skrev: ett äkta par från Tjeckoslovakien som levde i Moskva. Det riktades anklagelser mot paret och utgången av den politiska processen blev den värsta tänkbara: de avrättades. Utgivningen av Moskva-Hranice bara befäste deras öde: iscensättarna av processen anade nämligen snabbt vem Weil skrev om. I det rådande politiska klimatet med skådeprocesser och utrensningar kunde ingen gå säker. Makthavarna utnyttjade varje förevändning för att få bort den som på något sätt var misshaglig för dem (och inte ens makthavarna gick säkra).
Moskva-Hranice fördömdes av dogmatiska kommunistiska kritiker i Tjeckoslovakien medan andra kunde uppskatta den för dess autenticitet. Boken kom ut 1937, men av politiska skäl dröjde det ända till 1991 innan den gavs ut på nytt. Weil uteslöts ur det tjeckoslovakiska kommunistpartiet. Moskva-Hranice var tillsammans med André Gides Le Retour d'U.R.S.S. (1936) en av de första litterära skildringarna av Stalindiktaturen. Kritiken mot boken var så stark att Weil avstod från att publicera dess fortsättning (andra delen i en tänkt trilogi): Dřevěná lžíce (Träskeden). Den bygger på författarens erfarenheter från strafflägret i Centralasien. Den kom ut först 1992 (samizdatutgivning 1977). Ett förlag planerade att ge ut Moskva-Hranice och Dřevěná lžíce 1968, men invasionen och den därpå följande "normaliseringen" satte stopp för det. 1970 kom Dřevěná lžíce ut i Italien. Efter krossandet av Pragvåren kom inga nya upplagor av Weils böcker ut. Det dröjde ända till sammetsrevolutionen innan det blev möjligt.

Så kom 1939 och den tyska ockupationen av Böhmen-Mähren.
I ett försök att förbättra sin situation gifte sig Jiří Israel Weil 1942 med den kvinna han sällskapat med sedan flera år: Olga. Hon var inte judinna. Kort efter deras giftermål förbjöds blandäktenskap i protektoratet. Paret Weil blev av med lägenhet och arbete. Under de första krigsåren bodde de hos en viss Frič. Olga har berättat: "Vi hade visserligen båda livsmedelskuponger, men på Jiřís kunde vi bara få ut bröd och ett hekto ärtor i veckan. Han hade ingen rätt till kött, inte heller till fett, mjölk, cigaretter. Efter kriget vägde han 44 kilo." (Moskva-Hranice, Mladá Fronta 1991; förord av Petr Nový.) Weil var tvungen att gå och arbeta hos den judiska församlingen. Jaroslava Vondráčková har berättat: "För det mesta skrev han om kvällarna, under dagen hjälpte han till på judiska församlingen med insamlingen av kultföremål: ljus, bägare, böcker på hebreiska. Från landsbygdsförsamlingar och förstörda helgedomar kom rullar med helig skrift, torarullar." (Citat från Petr Novýs förord.)

1942 fick Weil kallelsen att infinna sig till en transport till koncentrationsläger. Han fick dock hjälp med att gömma sig på ett sjukhus, och när det inte längre var säkert beslutade han att fingera sitt eget självmord. Det gick till så att Weil sent en kväll ställde sin portfölj på en bro och sedan gick därifrån. Efter ett tag dök hustrun Olga och några vänner i en motståndsgrupp upp. De började ropa att någon hade drunknat. Folk samlades och någon tyckte sig skymta en arm nere i vattnet. Portföljen togs sedan till en polisstation och där hittades ett avskedsbrev till hustrun. Myndigheterna trodde på att Weil var död och så kunde han hålla sig gömd tills kriget var över. Under denna tid skrev han delar av Barvy (Färger;1946), en samling berättelser. En av dem heter Žlutá a zelená - Památce Mileny Jesenské (Gul och grön - till minnet av Milena Jesenská). Den är två och en halv sidor lång. (Vad Franz Kafka skrev till Milena kan vi läsa i Brev till Milena - en samling brev som givits ut i bokform.)

Kriget tog slut och Weil kunde återvända till de levande. 1948 tog kommunisterna makten i Tjeckoslovakien genom en kupp. Nu hade kommunisterna all makt och Jiří Weil uteslöts ur författarförbundet. Han återfick dock senare sitt medlemskap tack vare poeten Jaroslav Seiferts ansträngningar och det politiska tövädret. Seifert känner vi för övrigt som 1984 års nobelpristagare i litteratur. 1945 kom romanen Makanna, otec divů (Makanna, undrens fader) ut. Handlingen är förlagd till orienten och tiden är 600-talet f.Kr. Huvudperson är den falske profeten Makanna; en hycklande, grym och blodtörstig ledare. Weils erfarenheter av kriget och den tyska ockupationen märks också i Mír (Fred, 1949; en samling berättelser som med den andra, utökade upplagan fick namnet Vězeň chillonský) samt i Žalozpěv za 77 297 obětí (1958; Klagosång över 77 297 offer).

1949 kom Život s hvezdou (Liv med en stjärna). De dogmatiska kritikerna ansåg den vara dekadent. Weil beskylldes för att vara borgerlig idealist och fiende till folket. Boken försvann från bokhandelsdiskarna och biblioteken. Den drabbades av publiceringsförbud. Efter 1956 kommer dock den historiska romanen Harfeník (som tillägnas Judiska statliga museet) samt den nyss nämnda Žalozpěv... Den är en originell sammanställning av dokument, poetiska kommentarer och bibeltexter. Under 50-talet fram till sin död i leukemi var Weil chef för Judiska statliga museet i Prag. Han besökte Paris och visade en utställning med teckningar gjorda av judiska barn. Han skrev också förordet till en bok med teckningar och dikter som gjorts av barn i koncentrationslägret Theresienstadt. (Boken finns på engelska: I never saw another butterfly.)

I Australien publicerades Vězeň chillonský. Weil började skriva Zde se tančí lambeth-walk (Här dansar man lambeth-walk) och han skrev färdigt Na střeše je Mendelssohn (Mendelssohn på taket). Den kom ut postumt 1960. Liksom Liv med en stjärna utspelar den sig i Prag under den tyska ockupationen. Romanen inleds med att två anställda vid Prags magistrat ska verkställa ordern att ta ner statyn av den judiske kompositören Mendelssohn från taket på Rudolfinum, ett fint konserthus i Prag. Det saknas dock namnskyltar, så de vet inte vilken staty som föreställer Mendelssohn. Deras överordnade, SS-aspiranten Schlesinger, vet inte heller, men han måste se till att statyn kommer ner. Ordern kommer nämligen från högsta ort: Heydrich. Plötsligt får Schlesinger en idé: han minns undervisningen i raslära och beordrar därför de två tjeckerna att ta ner den staty som har den största näsan. När statyn har börjat vackla och är på väg ner, ser Schlesinger att det inte är Mendelssohn utan en annan, av nazisterna mycket omhuldad, tysk kompositör. I sista stund lyckas han avvärja katastrofen.

Källor: Moskva-Hranice (Mladá Fronta, 1991)
Makanna, otec divů (ELK, 1945)
Hodina pravdy, hodina zkoušky (Ceskoslovenský spisovatel, 1966)
Panorama české literatury (Rubico, 1994)
Life with a Star (Flamingo, 1990); Philip Roths förord

Presentation av Liv med en stjärna
Huvudperson och berättare är den judiske före detta banktjänstemannen Josef Roubíček. Vi får följa vad som händer runt honom och i honom under den tyska ockupationen. Den yttre verkligheten namnges inte. Orden tysk eller nazist förekommer inte; tyskarna omtalas i boken som "de". Ordet jude förekommer en gång (i sammansättningen "judesvin"). Genom Josefs tankar, drömmar och möten ges en oförglömlig skildring av den byråkratiserade ondskan som tvingar sig på en vanlig människa. Romanen är ett viktigt tidsdokument. Den är också en roman om de stora existentiella frågorna: om det eviga och det förgängliga; om människans behov och tingens värde. Det är en fruktansvärd verklighet som beskrivs, men ändå finns det mycket humor och värme i boken.

Pressröster om Liv med en stjärna och Life with a Star
"Det är en bok som skildrar seklets största tragedi utan att vara tragisk, som beskriver det ofattbara och gör det fattbart, som demonstrerar hur den praktiska tillämpningen av ondskans rationalitet kan upplevas som en farsartad irrationalitet av den som mitt i allt elände har bevarat något sinne för det absurda.
/.../ Liv med en stjärna är verkligen en stor bok i ett litet format. /.../ måste betecknas som en litterär klassiker."
- Torsten Kälvemark i Aftonbladet 98.11.18

"...detta är en storartad roman med en litterär täthet, som borde ha fått de etablerade förlagen att slåss om utgivningsrätten."
- Lennart Bromander i Arbetet Nyheterna 98.11.26

"Det är centraleuropeisk litteratur när den är som bäst: på en gång allvarlig, ironisk, absurd och tröstande."
- Torsten Kälvemark i Aftonbladet 98.12.14 (under rubriken: "Aftonbladets kritiker väljer årets bästa böcker")

"...en ömsint och subtilt humoristisk roman i viss mån i Kafkas anda men inte så ångestladdad, trots den ohyggliga situation som skildras. Det här är nog den allra finaste nyutkomna roman jag läst i år..." - Lennart Bromander i Arbetet Nyheterna 98.12.15 (under rubriken: "Ingen jul utan böcker Här är recensenternas bästa julklappstips")

"En unik och intim betraktelse /.../ det som slår en när man läser 'Liv med en stjärna', det fullständigt unika i boken, är den intimitet med vilken den är skriven."
- Åke Leijonhufvud i Sydsvenska Dagbladet 98.11.21

"Memoarlitteraturen om Shoa är enorm. Nya böcker tillkommer årligen. Själv har jag läst åtskilliga av dem men ingen som så direkt drabbande åskådliggör den fysiska katastrof som förintelsen av det judiska folket innebar och även de moraliskt irreversibla följder tyskarnas härjningar fick för Europas befolkning i sin helhet./.../ Stor litteratur skapar åskådlighet i tillvarons oöverskådlighet och skänker läsaren delaktighetens gudagåva. 'Liv med en stjärna' är stor litteratur."
- Rita Tornborg i Svenska Dagbladet 98.12.15

"'Liv med en stjärna' (översättning från tjeckiskan av Per Nilson, Bokförlaget perenn) fångar läsaren i ett strypgrepp. Man blir inte fri från boken genom att lägga den ifrån sig. Innehållet liksom fräter sig in i själen, berövar en aptiten när man sätter sig vid middagsbordet, och väcker en vid vargtimmen med sitt vittnesbörd om en värld där allt, t.o.m. en värdig död, tagits ifrån en viss grupp människor - judarna."
- Sven Heilo i Judisk Krönika nr 1 1999

"Det är en ytterst läsvärd bok som ger många tankar."
- Birger Ohlsson i Norra Skåne 98.12.14

"Fåordigt men starkt"
- Gert-Ove Fridlund i Hallandsposten 98.12.05

"The book is, without a doubt, one of the outstanding novels I've read about the fate of a Jew and the Jews under the Nazis. I don't really know of one like it." - Philip Roth

"Few books have kept me from sleeping at night, but this one has. It is like a pulling tide, like some kind of terminal book whose words turn one into an outcast from human society. And strangest of all it opens out on a vision of earned hope - to choose, it says, is to master death and to live. A profound work." - Arthur Miller

"...Rings across decades with dreadful, contemporary clarity... It is simply, a beautifully crafted novel of immense humanity. Seek it out." - Glasgow Herald

"A novel of immense authority and distinction...The gradual tightening of the Nazi vice upon the Jews has never been delineated quite like this: the tone of voice detached, dispassionate; the life behind it one of extreme vertigo." - Harold Pinter, Observer Books of the Year

"The theme of Jiří Weil's terrible and exhilarating novel is the story of how Josef Roubíček discovers the courage to choose to live...I believe that Life with a Star will be recognised as one of the finest novels of the century. Certainly it is the most perfectly realised expression that I know in a novel of the existentialist creed...You should go out and read this book. You will not regret it." - Godfrey Hodgson, Independent

"A unique and deeply moving book, filled with echoes of Kafka and hints of Kundera and Skvorecky" - Observer

"Brilliant, eerie...profoundly moving" - Antonia Fraser, Evening Standard Books of the Year

"A pearl of a book. It leaves you feeling shaken and thin-skinned." - New Statesman & Society

"An astonishing work of fiction...its metaphors explode in our minds like expiring stars and keep shining there, visible long after they've gone...Jirí Weil has achieved something staggering, almost unthinkable. His sophisticated, modernist, humane imagination has made the dark horror of the Holocaust into an occasion of enlightenment." - New Yorker

"With its deranged logic and tragicomic collisions between fantasy and political action, Life with a Star represents a crossroads in Czech fiction, looking back to Kafka and forward to Milan Kundera." - City Limits

"One of the most powerful works to emerge from the Holocaust...a fierce and necessary work of art" - New York Times

"Weil had advantages that would in themselves ensure that his work stood out on the black mountain of holocaust literature. He was there. And he was a writer, which meant that he had the art to tell a plain tale, however mind-boggling...It looks like a permanent memorial." - Guardian

"A dazzling and profound novel" - Jewish Chronicle

"Outstanding...unforgettable" - The Times Literary Supplement

"How did we miss these? Part 2" (Hur kunde vi missa de här? Del 2): Siri Hustvedt om Life with a Star i Observer
Så lyder en rubrik i den engelska tidningen Observer, där olika personer skriver om böcker som inte är så omtalade och kända som de borde. Den amerikanska författaren Siri Hustvedt skriver om Life with a Star av Jíří Weil. Siri Hustvedts senaste roman Vad jag älskade fick mycket fina recensioner i Sverige (Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten med flera...). Nu ska jag ge plats för hennes korta recension av Life with a Star:

"In 1989, Farrar Straus and Giroux published the English translation of Weil's Life with a Star - 40 years after its first publication in Czechoslovakia. The book has a preface by Philip Roth and ecstatic quotes on its back cover from Arthur Miller, Harold Bloom and Irving Howe, and yet when I mention this astounding novel to people, I am almost always met with blankness. It may be that novels in translation often fare badly - at least in the United States. It may be that its subject matter, the Nazi occupation of Prague, is grim. I don't know. What I do know is that I read the book when it came out, and it burned itself into me, and that I've just read it again and its power is undiminished. Like so many others in the occupied city, Josef Roubicek finds himself a victim of the new order, a bewildering bureaucracy that has methodically erased the person he used to be. Weil never names the city or the country. The words German, Nazi and Jew never appear. There is nothing coy about these omissions. They are essential to the novel's uncanny immediacy, its urgent telling of a human story which, despite its particularity, refuses to locate itself in the past."

(Söndagen den 2 september 2007 i Observer)