Två svenskstuderande vid universitetet i Zagreb skriver om sina hemstäder

Av Adam Vuk, Inge Maščević.

Svenskstudenterna i årskurs tre (eftermiddagsgruppen).Svenskstudenterna i årskurs tre (eftermiddagsgruppen).

---

Bodil Zalesky, svensk lektor vid universitetet i Zagreb, lät vid ett tillfälle sina studenter porträttera sina hemstäder. Adam Vuk skrev om Daruvar och Inge Maščević om Našice. Just de båda städerna intresserar mig eftersom Daruvar är centrum för den tjeckiska minoriteten i Kroatien och Našice är viktig för den slovakiska minoriteten. I mars 2013 kommer jag att göra en resa till Zagreb, Daruvar och Našice. En reseberättelse kommer att publiceras här på Kultur i öst. Men nu går ordet till Adam Vuk och Inge Maščević. 

------------------------------

Min hemstad

Jag kommer från Daruvar. Det är en liten stad i västra Slavonien, i sydöstra delen av länet Bjelovar-Bilogora, i mitt emellan Zagreb och Osijek. Daruvar är en stad med ungefär 13 000 invånare och nio samhällen, som administrativt hör till Daruvar.

Min stad har en lång historia. Det äldsta samhället har sitt ursprung från det 4:e århundradet f. Kr. Det beror på att Daruvar har många hälsosamma geotermala källor och därför (och på grund av vinodling och fruktodling) är Daruvar länets turistcentrum. Snart ska Daruvar fira sin 2 000:e födelsedag, eftersom romarna grundade sitt samhälle Aquae Balissae, som betyder "mycket starka källor".

Men varför kallas Daruvar idag för Daruvar? Orsaken till det är greven Julije Janković, som kom hit och härskade över den här regionen från 1745. Han förändrade stadens namn från det kroatiska Podborje till det ungerska Daruvar, som betyder "tranans stad" eller bättre "tranans slott", efter att han 1771 började bygga ett vackert barockt slott. Apropå Podborje, måste jag säga, att namnet har behållits till idag. Delen av Daruvar där jag bor kallar folk Podborje.

Idag är Daruvar ett turistiskt centrum av sitt län och har t.ex. sitt eget bryggeri (Daruvarska pivovara, som producerar öl sedan 1840 efter ett tjeckiskt recept; ölet heter Staročeško – Gammaltjeckiskt), ett textilföretag osv.

Kanske är Daruvar mest känt i Kroatien för Daruvarske toplice (Daruvars kurort) med sitt speciella sjukhus för medicinisk konvalescentvård (och för några år sen har vi byggt ett äventyrsbad också) och plastikkirurgi – Daruvar har en av de bästa plastikkirurgerna i landet.

En mycket viktig del av Daruvar är tjeckerna. De har kommit hit till Kroatien på 1700-talet och de slog sig mestadels ner i regionen omkring Daruvar. Därför är Daruvar idag administrativt och kulturellt centrum för den tjeckiska minoriteten i Kroatien. De har två tjeckiska dagis, två grundskolor, tidningar och dylikt. Tjeckiska är ett av de officiella språken i kommuner, där majoritet av de invånarna är tjecker.

Man kan säga mycket om sin hemstad, men det är så många saker, som man inte kan komma ihåg på ögonblicket. Således ska jag säga bara det: Daruvar är en vacker kontinental stad. Livet i Daruvar är fridfullt och lugn. Många människor älskar Daruvar, därefter att de kan koppla av och njuta livet där.

(Adam Vuk)

 

Min hemstad

Min hemstad är Našice, en liten stad i östra Kroatien, i landskapet Slavonien. I staden bor cirka 10000 invånare, vilket inte är mycket, men den har en lång och rik historia. Staden omnämns för första gången i skriven form på 1200-talet, och den har genom historien styrts av många ungerska och kroatiska adelsfamiljer, bland annat Pejačević-grevarna. Flera katolska ordnar, däribland tempelriddarna, johanniterna och franciskanerna var under medeltiden verksamma i Našice. Našice ockuperades av turkarna På 1600-talet och 1700-talet. För exakt 230 år sedan köpte Pejačević-grevarna området runt Našice och behöll det tills 1945.

Staden har en hel del sevärdheter. Den äldsta av dem är en kyrka från 1200-talet. Kyrkan byggdes av Tempelherreorden, och den är den enda helt bevarade tempelriddarkyrkan i Kroatien. I stadens centrum ligger slottet Pejačević. Grunden till slottet lades i början av 1800-talet. Slottet byggdes först i klassicistisk stil, men greven Rajner gjorde stora förändringar som gav slottet dess nuvarande nybarocka stildrag. I slottet är nu stadsbiblioteket och ett hembygdsmuseum. Runt om slottet är stor park med en konstgjord sjö och många arter av inhemska och exotiska träd och buskar. I parken är också ett annat mindre slott, jaktslottet i vilket et nu är en musikskola. Bakom slottet är en backe som är kälkbacke för många barn på vintrarna. I parken finns alltid många människor: de fiskar, promenerar, leker med barn, joggar eller cyklar. På kvällarna är där vanligen tonåringar och de som är förälskade.

Den gotisk kyrkan i Našice från 1300-talet omvandlades senare till en kytka I barockstil. Där är också ett gammalt kloster med ett rikt biblioteket, som har tio inkunabler och många andra värdefulla böcker.

Našice har ganska många fina byggnader, men det som jag tycker bäst om är naturen. Kring staden finns många skogar och bergen Krndija, och jag älskar at cykla på vägarna i bergen och promenera på vandringsleder. Genom skogen kan man komma till en stor konstgjord sjö, som heter Lapovac. På somrarna campar jag där med mina vänner, vi simmar och solbadar hela dagarna, och på kvällarna grillar vi kött med potatisar, spelar och sjungar och pratar från kväll till morgon.

Min hemstad är inte så bra om man vill gå på nattklubbar – där finns inget urval, du har två klubbar och i båda av dem är samma musik och samma människor. Ibland organiserar de konserter, men det är sällan. Vi också har en bio, men filmer visas bara på söndagarna. Det stör mig inte, för jag har några goda vänner med vilka kan jag förströ oavsett hur dålig situationen i staden är.

(Inge Maščević)