Evangeliska kyrkan i Daruvar 14 mars 2013.

FLER FOTON EFTER ARTIKELN.

---

Kroatien är en turistmagnet som drar till sig semesterfirare från hela Europa men det är främst den adriatiska kusten som lockar. I den nordöstra delen av landet – inklämd mellan Ungern i norr och Bosnien i söder – önskar man nog att de utländska turisterna ville fördela sina gracer lite jämnare över landet. Slavonien är namnet på landskapet i landets nordöstra hörn. Här, bortom turismens allfarvägar, finner vi den lilla staden Daruvar.

Vi befinner oss 130 kilometer öster om Zagreb och knappt 150 kilometer väster om Osijek, landets fjärde största stad. Den idylliska småstaden med sina mestadels låga hus har mycket att erbjuda: en kurortspark (Julijeparken) med varma källor och vacker arkitektur; en bokskog (Romerska skogen) med en judisk begravningsplats; vinodlingar; en stor och mycket livaktig tjeckisk minoritet med eget hus, daghem/förskola och grundskola; en modern badanläggning med fem bassänger (uppvärmda av termalkällor) och olika slags bastur. I det följande ska vi bekanta oss lite grann med staden, med dess historia och nutid.

Historien

På romartiden låg här Aquae Balissae, vilket betyder ’Mycket starka källor’. Termalkällorna var alltså kända redan på romartiden. Strax efter 1660 grundade turkarna en by där Daruvar nu ligger. Den fick samma namn som en av de medeltida marknadsplatserna, Podborje.

År 1699 slöt Österrike och det osmanska riket fred i Sremski Karlovci (i nuvarande Vojvodina, Serbien). Turkarna drog sig nu definitivt bort från Slavonien (den nordöstra delen av Kroatien, som nu gränsar till Ungern i norr, Serbien i öster och Bosnien i söder), och området tillföll Österrike. En period av inflyttning inleddes. Greve Antun Janković - född i Pécs, Ungern, 1729 - förvärvade på 1760-talet tre egendomar: Podborje, Pakrac och Sirač. 

I Podborje lät Janković mellan åren 1771 och 1777 uppföra ett slott som fick namnet Daruvar, vilket är ungerska och betyder ”Tranans stad”. I familjens vapensköld fanns nämligen en trana. Kejsarinnan Maria Teresia bekräftade namnet i en skrivelse till Antun Janković. Det började också användas för själva orten: Podborje blev Daruvar. I anslutning till slottet uppfördes också en park och ett slottskapell. 

Antun Janković var den som påbörjade Daruvars utveckling till den stad vi känner i dag. Byggnader uppfördes, kurortsparken med sitt hälsobad (”Antunova kupka”; Antuns bad) anlades, parker och alléer kom till. År 1736 hade Podborje 37 hushåll, år 1777 fanns här 60 hus. Janković såg till att jordbruksproduktionen ökade, silkesmaskodlingen utvecklades och att vägar i trakten byggdes. Nya invånare hämtades utifrån, framför allt vävare från Tyskland samt ungrare som anställdes inom administrationen.

Janković dog 1789. År 1879 var samtliga tre egendomar sålda - ingen tillhörde längre familjen. Den siste innehavaren var greve Julije Janković, sonson till Antuns bror Ivan.

Termalkällor

Julijeparken (även kallad Badparken eller Kurortsparken) anlades av greve Antun Janković. Framför Antuns bad (Antunova kupka) finner vi en varm källa – vattnet rinner ur metallrör. Dit kommer man med en tom flaska och går därifrån med en full. Centrala gyttjebadet i maurisk stil stod färdigt 1910 och är inspirerat av maurisk arkitektur. Bland övriga inslag märks musikpaviljong, Schweiziska villan, Villa Arcadia.

Strax intill Centrala gyttjebadet ligger Ivanovo vrelo (Ivans brunn), en liten rund bassäng med vatten från en varm källa. Bassängen är omgärdad av ett järnstaket. Tidigare fanns här också ett badhus, Ivanova kupka (Ivans bad), vars namn återgavs på fasaden på serbiska (skrivet med kyrilliska bokstäver), på tyska (Johannesbad) samt på ungerska (Janos-Fürdő). Badet byggdes ut 1958. Både den nya delen och det gamla badhuset förstördes i serbiska flygattacker i slutet av 1991 och början av 1992. Mindre delar är allt som finns kvar.

På en annan plats i staden hittar vi Termalvattenparken Aquae Balissae - en modern badanläggning med olika slag av bastur och fem bassänger. Vattnet i bassängerna kommer uteslutande från termalkällor. Badet öppnades 2008.

Antun Jankovićs park

Parken är belägen framför slottet. Den främsta sevärdheten är ett ginkgo biloba-träd med hanblommor. Det är det största och äldsta exemplaret i Kroatien; stammens omkrets mäter sju meter.

Vin

Vinrankan har en lång tradition i Daruvar-trakten. Sedan 1932 organiseras vinodlingen i stadens omgivningar av en vinodlarförening. I Daruvar dominerar den vita graševina-druvan. Andra druvor är Chardonnay, Sauvignon blanc, Rhein-riesling och Pinot gris. Från Daruvar utgår en vin-rutt med sju stationer, däribland vingårdar.

Daruvars ölbryggeri

Daruvars ölbryggeri grundades 1840 av Izidor Janković (brorson till Antun). Efter 1879, när greve Julije Janković sålt sina egendomar, bytte bryggeriet ägare några gånger. År 1893 förvärvades det av herrarna Pollak, Crner och Dobrović som omgestaltade företaget. Eftersom ett stort antal tjecker vid det här laget hade flyttat till trakten runt Daruvar och tjeckiskt öl hade gott rykte, valde man att kalla ölet Staročeško (gammaltjeckiskt).

Festivaler

I maj hålls en festival för populärmusik: Darfest. Den 22 januari firas i trakten den helige Vincent, vinodlarnas skyddshelgon. I augusti hålls en internationell festival för brassmusik, Flig, organiserad av stadens blåsorkester. I september äger en liten teaterfestival rum: Maska. Också stadens minoriteter bidrar med årliga arrangemang, till exempel "Den ungerska kulturens dag" och den serbiska "Spasovska nedjelja" (Himmelsfärdssöndagen).

Mångnationellt

När greve Antun Janković köpte Podborje mötte han en gelst befolkad trakt, huvudsakligen bebodd av serber som tagits hit av turkarna i syfte att bevaka gränsen till Österrike. Han lyckades dock få kroater från angränsande områden, men också ungrare, tyskar och tjecker – i synnerhet hantverkare – att flytta hit. Vid slutet av 1700-talet fanns en textilfabrik i Daruvar. Kejsarinnan Maria Teresia lockade hit tjecker, tyskar, fransmän, italienare och ungrare.

Numera har Daruvar drygt 13 000 invånare (några närliggande orter inräknade). Kroaterna utgör cirka 58 procent, tjeckerna cirka 19 och serberna cirka 14 procent av befolkningen. Övriga nationaliteter: cirka nio procent.

---

Källor:

Daruvar. Jučer, danas, zauvijek (utgiven av staden Daruvar)

Daruvars turistmyndighets sajt: visitdaruvar.hr

Daruvar. Stavebně historický vývoj města av Miloslav Suhr (utgiven av Jednota, Daruvar, 2008)

Broschyr: "Daruvarská Vinná Stezka"

---

Antun Jankovićs vapen på byggnaden som tidigare fungerade som slottets sädesmagasin.

Tre produkter från Daruvar (till vänster). Till höger en flaska Dingač, som anses vara ett av Kroatiens bästa viner.

Vandra genom världen och gör gott. I Romerska skogen.